Raja går ju sedan flera veckor korta fjösiga koppelpromenader och får inte vara lös alls. Kraken. Mattemänniskan har tyvärr inte utrustats med simultanförmåga nog att ha två kopplade hundar, utan trasslar in sig något rent överjordiskt. Detta innebär att Snawa fått traska runt okopplad på byns trottoarer. Och det funkar!!! *peppar peppar*
Nog för att hon fyllde munnen med en igelkott igår, men den
hämnades så bra, så det kanske hon undviker framöver 
Det finaste i det hela, är att Snawa nu är lös på våra ridturer.
Och hon ÄLSKAR det! Tre snabba bugningar åt Bullens håll och så
drar hon iväg. Men inte mer än ett 50-tal meter! Där stannar hon
och väntar in oss. Så håller vi på. När vi kommer upp på ett par
meters avstånd, så piper hon iväg igen. Det har varit otäckt någon
gång, när vi galopperat och Snawa sett ut att inte pinna undan när
jag kommit i flygande fläng (så mycket som en häst som kallas
Bullen nu kan flänga fram 
) men jäklar i min lilla låda, hon
accelererar som en Ferrari. Som en tyst Ferrari. Dessutom är ju
förstås Vorsteh-Tinca med. Snawas flamsigaste vän, alla kategorier.
De två kan verkligen ha kul.
I morgon är det kursavslutning på klubben (inte min lilla agilitykurs, förstås, de har ju bara börjat) och sedan 50-årsfirande av morbror. Raja räknar med grillad korv på klubben och tårta hos morbror. Snawa räknar med att festa loss med taxarna.
Kommentarer